Reflektion 2: Webbplatser med starka sociala inslag

I den här reflektionen ska jag ta upp tre webbplatser som går ut på att människor ska kommunicera med varandra av något slag. Dessa tre är facebook.com, bilddagboken.se och twitter.com.

Facebook är en webbplats som har blivit väldigt populär i mina kretsar. Där registrerar man sig som användare och får därefter en profil. Genom att söka efter sina kompisar genom namn, nätverk eller e-mailadress mm skapar man sig en kompiskrets. Genom att lägga in inlägg (status) om vad man tex har gjort eller ska göra kommunicerar man med kompisarna. De kan kommentera och gilla inläggen. Bilder och video lägger man enkelt upp och man kan även tagga (länka) personerna som är med i bilderna så att man kommer till deras sida om man klickar på deras namn. Det finns grupper som man kan vara medlem i eller skapa och sidor som man kan vara fan av eller även där skapa. Man kan välja hur offentlig man vill att ens profil om sig själv ska vara, dvs om man vill att även sådana som inte är ens kompis ska se den eller om den är begränsad till kompisarna. Designen är anpassad för vuxna med en enkel layout och med en blå rand längst upp vid kanten. Jag tycker att det visar att de vill rikta sig till vuxna och inte bara vara en webbplats för ungdomar. Enligt min uppfattning om användarna av Facebook känns det som om det är populärast hos unga vuxna (och tonåringar), men man ser även många som är äldre. Det känns som om fler och fler föräldrar till ungdomar börjar skaffa Facebook.

Jag tycker att Facebook är en bra webbplats och passar mig bra. Den hjälper mig att hålla kontakten med mina vänner och det som händer. Genom kommentarer kan man lätt få kontakt med personer som man bara känner lite eller inte alls. Det som är bra med Facebook är att det är många som använder det. Det gör att man lätt kan hitta sina vänner, vilket gör att man hellre vill logga in och titta vad som händer. Facebook går runt på grund av att det är så många som använder platsen. Om det bara skulle vara ett fåtal skulle det inte vara lika lockande att logga in och kommunicera om det inte skulle finnas några att bli vänner med. Nackdelar med denna stora mängd människor och det offentliga kommunicerandet är att människor som man inte vill ska se ändå ser vad man gör och skriver. Facebooks tekniska lösning med att ha en startsida där alla de senaste inläggen ligger och en profil där mina egna inlägg ligger, tycker jag är en bra lösning på uppbyggnaden av platsen. Det gör det tydligt och bra.

Bilddagboken är en webbplats där man lägger in bilder i datumordning. Genom att leta upp sina vänner och blir vänner på Bilddagboken kan de kommunicera med varandra genom att kommentera bilderna och skicka meddelanden till varandra. Man behöver inte vara vänner för att titta på varandras bilder, men genom att även här ställa in hur offentlig man vill att ens dagbok ska vara kan man begränsa läsarnas/tittarnas tillträde till ens dagbok. Designen för bilddagboken är ganska neutral egentligen och visar inte att det är typiskt ungdomligt enligt mig. Men på förstasidan visas en mängd bilder från användarna vilket gör att det känns som målgruppen för platsen är ungdomar. Om man tittar lite extra kan man se de olika symbolerna som är länkar till de olika funktionerna som finns på Bilddagboken (tex textmeddelanden, gästboksinlägg), dessa piggar upp sidan på ett lite ungdomligt sätt.

Min åsikt om sidan är att den fungerar bra om man vill lägga upp bilder och har många kompisar att visa upp bilderna för. För några år sedan använde jag mig väldigt mycket av Bilddagboken, men idag har jag (och även mina kompisar) gått över till att använda Facebook. Det visar att Bilddagboken inte är riktigt tillräcklig enligt oss. Idag tycker jag att bilddagboken känns lite enformig pga att den bara går ut på att visa upp fotografier. Den orsak som det främst beror på att jag har slutat att använda Bilddagboken är på grund av att alla som jag en gång kommunicerade med på det sättet har gått över till Facebook. Fördelarna med att många använder webbplatsen är att människor håller sig kvar där, men nu kan jag se att många går över till facebook bara för att det inte längre finns några av ens kompisar kvar på platsen. En nackdel som har funnits tidigare på Bilddagboken är att det går trögt att ladda upp bilder och ta sig runt på grund av att det var så många online för tillfället. En sak som jag tycker var tekniskt smart med sidan var att dagboken var upplagd som en kalender och att bilderna låg samlade under de datum så man tog eller lade in bilderna.

Twitter är den webbplats som jag har minst koll på av dessa tre platserna. På den här platsen skapar man även här ett användarkonto där det går ut på att man ska skaffa sig vänner som man kan kommunicera med. Här skriver man korta inlägg om vad man gör eller gjort mm och visar upp dem offentligt för alla Twitteranvändare. Man visar upp hur man känner sig och vad som är viktigt för en och Twitter går dels ut på att människor ska ta del av vad de personer som intresserar dem tänker och tycker, men också att man ska diskutera med varandra. Designen för Twitter tycker jag är ganska enkel, men ändå ganska ungdomlig. Twitter riktar sig för målgruppen unga vuxna/vuxna, eftersom designen är anpassad för en vid krets av användare av olika åldrar.

Jag har aldrig riktigt använt mig av Twitter vilket gör att jag inte riktigt vet hur det passar mig. Men det som verkar bra är att man kan dela tankar med personer som man inte känner genom att följa personer som man tycker är intressanta. Som jag tidigare nämnde om Facebook påverkas tjänsten av antalet användare. Om det inte skulle vara några som använde tjänsten skulle det inte heller finns lika stort utbud av olika tankar och åsikter, vilket skulle göra webbplatsen onödig.

När man jämför de här tre sidorna kan man se många likheter. Alla tre erbjuder användarna ett sätt att skicka meddelanden till varandra. De går ut på att man ska berätta om sig själv och att andra ska kommentera. Facebook och Twitter är lika i och med att man skriver inlägg om vad som händer. Det gör man även på Bilddagboken fast där måste man även ha en bild till det man skriver. Även på Facebook kan man lägga in bilder men där är det enklare eftersom man inte behöver göra det. Nackdelen med Twitter i jämförelse med Facebook är att man endast kan skriva korta inlägg. Men det som istället kan vara positivt med Twitter är att man kan kommunicera och dela tankar med personer som man inte känner. På Facebook så blir man kompis med sådana man känner och flyktiga bekanta, och det gör att man inte kommunicerar lika offentligt som på Twitter. På Twitter kan företag skapa sidor för att försöka att nå ut till sina användare, inte på samma sätt som Facebook. På Bildagboken fungerar det inte alls eftersom platsen är mer för kompisar till kompisar.